Singel-pingel

Pingel kanske inte är ett ord. I alla fall så har jag varit singel i snart ett år nu. I början var det rätt jobbigt, fast det var jag som gjorde slut. Det har blivit lättare (vilket ni som läste förra meningen kanske kunde ana).
Att vara ihop med nån är både bu och bä. Är det 80 % bu är det läge att dra vidare. Och det var det ju med henne.
Mest jag som var bu kanske. Hon var ju snäll. Men jag var alltid sur. Sur sur sur. I ur och skur. Alltid sur.

Så, jag tänker: det kanske är en bra sak för mänskligheten att jag är singel? Jag förstör ju ingen annans liv. Eller, bara i mindre omfattning. Nu är det tillfälliga relationer som pågår i några veckor, nån månad eller så. Vi ses några gånger. Sen slutar den ena att höra av sig. Ni vet hur det är. Så meningslöst.
Är det staden som gör så här med oss? Är det Stockholm? Ett så stort utbud att swajpa. Ingen orkar stanna upp och se människan framför sig.